Förstörd
Igår gick jag hem i snön från Fjärran Höjder. Vilken pärs! Det var så jobbigt att jag ville ge upp halvvägs, nästan så att jag var beredd att sätta mig ner i snön vid kristinaplan och vänta på E som var på väg hem från jobbet i bil. Men han åkte ut från vägporten just då vilket betyder att jag hade fått stå och vänta i en halvtimme minst. Jag gick vidare... När jag kom hem somnade jag på soffan, och där låg jag resten av kvällen. Sov inte hela kvällen, men jag var så slut i kroppen att det kändes som jag sprungit maraton. Pulsa i snö är INTE KUL.
Idag skulle jag kliva upp 6:30. 8:04 vaknar jag av ett sms av Johanna att hon är på väg till gymet. Skit också, jag sov över. Skyndade mig allt jag kunde för att hinna dit, men klockan var 9 när jag kom fram och vi skulle ha varit tvugna att duscha vid 9:30 för att hinna till skolan i tid till Johannas lektion. Så jag gav upp den idén och åkte direkt till skolan. Nu känns det som att jag har missat nå viktigt, och det känns som jag ligger efter hela dagen. Hade verkligen behövt träna idag... Antar att pulsandet igår gjorde att jag sov över imorse. Är fortfarande rätt trött. Får ta mig iväg till gymet imorgon.
Nu ska jag läsa ikapp lite i skolan.
ja va helt död när ja väl kom hem. ont i hela ryggen, barnvagn är inte så jäkla praktisk jämt direkt.. så antar att du inte behövde afron igår ;) syns ikväll :)
